SÅ ATT INGEN MISSAR DET --> I natt flyttas bloggen till ny adress! http://mammabecka.se
Den här bloggen kommer inte att finnas kvar, men alla inlägg och kommentarer kommer att hänga med i flytten.



Tuva, Enya och Wilma!

Tindra och Tuva!
Tro´t eller ej, men hon satte sig faktiskt själv såhär med Tuvis!

Det har varit en seg, seg dag. Timmarna har gått skapligt sakta och vi har inte gjort annat än att laga mat, städa, stöka ner (leka) och byta blöjor. Våran söta lilla granne kom förbi och lekte med mina flickor en stund.

Jag skulle egentligen klippa mig och färga håret idag. Jag tänkte bli lite snygg, men icke då! Frisören har tydligen stängt varannan helg och då känns det bara onödigt att färga håret. Jag vart faktiskt lite deppig av det, det var ju bra länge sedan jag var hos frissan sist och jag känner mig så tråkig att jag inte ens orkar titta mig själv i spegeln. Jag behööööööver en klippning och färgning!

Coffe lagade maten idag. Ugnsfalukorv med potatisgratäng. Tindra åt så duktigt. Inte en skvätt utanför munnen och när hon var färdig, lämnade hon över en helt tom tallrik och sa "Tack för maten!". Hon har sina stunder då man blir riktigt stolt över henne! Tyvärr är hon inte så snäll hela dagen. Idag har hon varit som en speedad duracellkanin, hon har även kommit på ett nytt "hyss".

Jag ska förklara ;-)
Hon springer fram till valfri syster och trycker huvudet hårt bakåt så att barnet ramlar omkull och slår sig i huvudet mot golvet. Detta gör hon alltid när flickorna står upp mot något på sina ostadiga ben. Min spontana reaktion blir "Åh! NEEEEEEEJ!" och så springer jag fram och befarar det värsta. Det brukar inte gå så illa, oftast har de inget hårt att ramla mot, men jag blir så himla rädd varje gång.

Det är svårt att veta vad jag ska "göra" med Tindra. Hon blir genast så snäll och ber om ursäkt och så klappar hon fint på huvudet. Jag förklarar varje gång att man inte får göra så för att de får ont och blir ledsna. Tindra lyssnar och svarar "Jaa! Förlåt!" och så springer hon vidare. Fem minuter senare händer samma sak igen. Vad kan man säga? Tvåårstrots?

Tur att hon har två syrror, så slipper samma barn ta smällen varje gång! Haha!

Nu vankas det thé och smörgåsar, sedan dumleglass och sedan självklart Robinson 2009 ;-)

Snart sker det! Det ska bli så himla kul! I morgon, söndag, byter jag adress! Denna adress kommer inte att funka längre. Alla inlägg kommer att flyttas över till den nya adressen och den här bloggen kommer att tas bort! Därefter får ni alltså skriva in http://mammabecka.se för att komma rätt! Det blir en mycket enklare adress att skriva in, så jag hoppas att ni trivs så mycket med att läsa min blogg att ni följer med mig dit!! Då skulle jag bli glad!

Allt kommer vara som vanligt - bara en ny och fräschare sommardesign och EN NY OCH ENKLARE ADRESS att lägga på minnet!! JIPPIII!!! Självklart också samma "gamla" Mammabecka! Ni vet, den där virrpannan som alltid glömmer saker och älskar sina barn så mycket att hon nästan blir tokig.

En frisör skrev till mig för ett tag sedan. Hon skrev att Tindra hade massor av babyhår i topparna och att det skulle växa bättre om jag klippte av det. Det kändes såklart lite trist att höra eftersom hennes hår växer så sakta och hon har sparat det så länge, men idag klippte jag topparna! Hon är såååå söt! Skönheten sitter inte i håret.

Något jag dock fick märka är att det INTE är lätt att klippa håret på en tvååring som har svårt att sitta still. Jisses! Tur att jag inte är frisör. Jag förstår inte hur ni klarar det så bra som ni gör! Tillslut blev hon så rastlös och otålig att jag fick nöja mig med det!

I morgon är det min tur att bli fin. Jag har köpt hårfärg och så ska jag se om frisören här i gusum har öppet på lördagar. Och om hon har någon tid! Jag vill bli fin!! Egentligen vill jag inte ha lugg, det växer så sakta att jag hinner tröttna på det, men jag har fått en himla massa nytt hår i pannan (troligtvis efter att jag började ta PRIORIN) och det ser bara dumt ut när det hänger ner och då kanske jag borde dölja det med lite lugg. Vad tycker ni?

Efter klippningen och lite annat styr i hemmet -såsom matlagning och osynlig städning- åkte vi hem till Coffes familj! Han syskon, Ronja och Rasmus, fyllde tonåringar idag! Det är stort :-) De hade önskat sig frukt och självklart fixade svärmor det åt dem. Det var en buffé av exotiska frukter, glass, kola/chokladsås, grädde osv. Mycket gott! Tindra ville ha mer, mer mer! Tuva och Enya likaså! De satt i varsin famn och smaskade på en massa godsaker!

Sedan gjorde jag något olydigt! Jag lånade svärmors ansiktssolarium!! Hej hudcancer! Jag fick några nya fräknar och ett par röda cirklar på kinderna, men brun vart jag icke! Attans då! Jag har svårt för att få färg! Iofs låg jag bara i 10min..

Nu är vi hemma igen och Coffe har flyttat ner datorn till källaren. Känner att det börjar bli dags att köpa min bärbara så att jag kan sitta och mysa i soffan i stället för att sitta i skräck på grund av mördarspindeln som kryper runt här nere. Antar att han har sin familj någonstans också! Snart får jag min lön!!! Längtar!

Enya och Tuva är helt underbara att se på när de leker. Fantastiska, otroliga syskonkärlek! De kryper efter varandra, brottas, slår varandra (och skrattar när de blir slagna), biter varandra och tävlar om vem som kryper snabbast till valfritt objekt! Alltid med ett leende på läpparna och skrattet ljuder ofta genom huset när de leker ihop!

Nu ska jag upp och ta en kopp thé och se på tv en stund! Vi hörs!

MUMS!


Ronja, tonåring nr1, och lilla Tuvis!


Tindra smaskar i sig glass. Bredvid sitter tonåring nr.2 men honom fick jag inte fota.

Här satt jag i min ensamhet när barnen sov och Coffe satt nere i källaren och tittade på film. Jag såg på tv, läste min nya bok och kollade mailen - allt på samma gång givetvis ;) - när det plötsligt, och då menar jag plötsligt, knackade på dörren!!!! Aha, någon av Coffes syskon som ska komma in en stund medan de väntar på skjuts! Det måste vara det! Fast lite sent är det ju, de brukar inte komma så sent...

Jag öppnade dörren och där stod ingen mindre än min egen bror!! Min fina, älskade bror som jag har saknat så mycket! Men vad gör han i gusum?! Jag fattade ingenting.. Han hade tydligen "vägarna förbi". Vägarna förbi mitt ute i ingenstans, kul! Han tänkte bara hälsa lite. Jag fick en stoooor kram och så pratade vi lite snabbt innan jag frågade om han ville komma in och få lite thé. Då berättade han att han hade sina kompisar väntandes i en bil, så jag bad honom locka in dem med.

Lockbetet funkade finfint! De kom in och jag bjöd på läsk och choklad. Jag vart så upprymd av att äntligen få spontant besök, så jag vart alldeles fnittrig! Det var jätteroligt verkligen! Nu är min kväll gjord! Världens bästa bror och hans roliga vänner! Han är så härligt flummig, min bror. Precis som jag!

De fick tyvärr åka vidare nu, för att hinna till nästa plats (Lindö) och sedan hinna hem igen innan det blir för sent. Jonas är ju barnvakt åt mina småsyskon -14 & 15 år- så han måste se till att de kommer i säng i god tid och allt annat. Men han skröt stolt om att han minsann hade lagat middag åt dem innan han åkte. Dessutom lånade han telefonen och ringde för att kolla läget.

Nu ska jag bara vara :-)

Slagsmål!!! Fast brorn min verkar inte bry sig något särskilt!


Brorsan ger kalaset två tummar upp och slagskämparna rymmer!

Detta MÅSTE läsas! ---> http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.9566593
Länken öppnas i ett nytt fönster!

Tack på förhand till alla er som tar er tid till detta!

Hemskt sorgligt! Kan inte tänka mig in i hur det skulle kännas att inte få vara med mina små rosenknoppar! Vill inte tänka mig in i det! :(

Nästan alla är lediga från jobbet för att det är en RÖD dag. Vi hade tur med vädret och bestämde oss därför för att åka ut på en mysig båttur. Kl. 10.00 började äventyret och vi var inte hemma igen förrän kl. 15:30! Det var jag, Coffe, hans pappa, Enya, Tindra och Ronja i våran båt. I den andra båten åkte barnens gammelmorfar, gammelmormor, farmor och så lilla Tuva!

Solen sken och barnen var på gott humör. Vi åkte långt bort på sjön och stannade till vid en liten ö för att fika och umgås. Tindra pratade hela tiden! Inte en sekund var hon tyst. Det var mycket snack om att träffa Saga och att hon saknar Saga. Hennes farmor satte sig uppe på ett berg medan jag och Tindra satt kvar i båten, och så satt hon där och ropade till farmor titt som tätt.

- Farmooooor!! du sitter där uppe! Tindra sitter båten.
..................
- Gööööör duuu??? sitter du?? Tindra sitter osså.
..................
- Det är kallt vatten! Kan inte bada!
..................
- sakan Saga! Roligt Saga!
...................
- Sagas mamma osså!

Det var lite roligt härom dagen när Coffe gick ut för att hämta något. Tror det var efter att vi hade kommit hem från BVC. Solen sken väldigt starkt och det var jättevarmt ute. När vi kommer upp på stentrappen, precis utanför dörren och Coffe går förbi nedanför, ropar hon:
- Pappaaaaa? Är det kallt ute eller?
och så vänder hon sig till mig -som står och fnissar- och säger
- F(r)yser pappa!
Det var så otippat liksom. Jag kan inte förstå hur många ord hon har lärt sig nu.. Och sättet att prata på. Lite sådär lillgammalt! Supermysigt!

Enya somnade fort..


Tindra gick in i hytten för att titta till syrran..


Gammelmorfar, gammelmormor, farmor och Tuva!


Tindra käkar smörgås!


Coffe fotade Enya när hon drack sin nyponsoppa. Mina snygga ben kom med på bilden ;)


Jag (mamma), farfar, faster och Tindra.


Vi stannade till vid en ö för att fika och njuta av vädret.


Tuva gillade inte solen!


Jag kör båten!

PS. Jag behöver både färga och klippa håret! Blir galen på den här frisyren, jag ser så tråkig ut!! *suck* DS.

Jag har äntligen sytt något!!! Jag bara påbörjar nya projekt hela tiden, men jag har svårt att avsluta dem. Den här lilla indiska klänningen har jag sytt åt Tindra! Den knyts över axlarna och nertill är den öppen ca. 1dm på vardera sida för att hon ska kunna springa i den lättare.. Det här tyget var så svårt att sy i, så jag är ganska nöjd med min insats! Väldigt tunt tyg! Det blir super att springa i, i sommar.

Från början var det en klänning i stl. 40 som jag inte kunde ha, men eftersom jag gillade tyget så mycket så ville jag inte slänga den. Dessutom var den speciell för mig eftersom jag brukade ha den förra sommaren, när Tuva och Enya låg i magen.

Vilka mått jag skulle använda, hjälpte DEN HÄR tjejen mig med! Jag har ju aldrig sytt kläder tidigare. Bara en klänning när jag var mindre... som också vart mindre och mindre medan jag blev större och större... Den blev aldrig färdig!

Ni kanske undrar vad Tindra gjorde vaken kl. halv två på natten? Hon vaknade och skrek och ville mysa med mig en stund, så då passade jag på att testa klänningen på henne. Sedan ville hon själv ha ett smycke och ett hårspänne.

Det var en himla tur att hon vaknade, för när jag kom in dit kände jag världens stank och upptäckte att både Tuva och Enya hade somnat med bajsblöjor! Eller bajsat i sömnen... kan man det? Stackars bebisar!!

Idag har vi varit på timjan en sväng. Coffe är hemma på grund av ryggont, så Tindra var med honom. De har tydligen varit en sväng hos barnens farmor och farfar och så har de varit nere i källaren och fixat tillsammans. Coffe berättade att Tindra hade gömt sig i tvättstugan när hon skulle bajsa. Man vill ju ha lite privatliv, liksom ;)

Det var ganska tomt på Timjan idag! Vi försov oss och kom en timme sent, när vi väl kom fram var det en vikarie där och bara två mammor från gruppen. Vi fikade och Erna läste upp olika påståenden som vi sedan diskuterade. Jag tyckte att det var väldigt spännande och kul att höra vad andra tyckte och tänkte och så tyckte jag givetvis att det var roligt att själv få dela med mig av mina åsikter.

Påståendena kunde se ut såhär:
"Barn mår inte dåligt av att föräldrarna bråkar!"
"Barn blir bortskämda om man tar upp dem så fort de skriker"
Och så vidare...

Efter timjan gick jag vidare till infoteket! ÄNTLIGEN! Jag fick prata med en studievägledare som förklarade de olika alternativen för mig. Vilka ämnen jag behöver osv. Vi kom tillslut fram till att jag ska ansöka till Marieborg, som är en folkhögskola i norrköping! I vanliga fall måste man vara över 20år för att få börja där, men han förklarade att de i vissa fall tog in 18-åringar och att han trodde att jag skulle få börja där om jag berättade om min situation! Det känns plötsligt väldigt verkligt. Snart kommer jag att PLUGGA! Helt galet! Jag har inte gjort någonting på nästan 3 år!

Jag har även sökt plats hos en dagmamma här i gusum. Hoppas att det finns plats för mina älsklingar, annars får jag ha dem på förskola. Jag vet att det inte är farligt, men för mig skulle det kännas bättre med en dagmamma. Lite mer personligt, liksom. Det känns inte som att förskola är ett alternativ som passar våran familj. Håll tummarna att det går bra för mig nu! Både med skolan och med dagmamma!! :-)

Jag tog sedan en sväng på stan. Hade egentligen ingenting för mig men jag tänkte att eftersom Coffe har Tindra idag, så vill jag inte komma hem så tidigt. Höhö! Jag mötte då Emelie och hennes bror, Henka! Emelie vart alldeles tokig i mina flickor och det var så kul att se! Hon busade med dem och var helt fascinerad av alla deras minspel och deras joller. Vi gick till Wayne´s coffee och fikade.

Efter en trevlig fika med två fina vänner, var det dags att dra hemåt. Bussen gick 16:25 men pga. broöppning i Söderköping, var vi inte hemma förrän 18:30! Helt sjukt! Vi var alltså en hel timme sena. Och gud vilka problem jag hade med flickorna när bussen rullade så sakta!! De trivdes inte ALLS! Enya fick jag ta upp, Tuva somnade gott efter en stund.

Enya kryper runt på Timjan!


Min Tuva och Nettiz´s Jasmine leker tillsammans!


Tuva snodde Nicolines flaska med babysaft! Såhär glad var hon när hon hade druckit upp ALLT!


Enya leker med en boll!


Den bedårande lilla Nicoline! Halva iaf!


Emelie som tyckte att det var lite genant när jag tog kort på henne!


Enya på bussen! Såååå lik sin pappa!


Tuva busade innan läggdags!


Tindra är korkad!

Ibland blir jag riktigt stolt över min karl! Ikväll kom jag på honom med att sitta nere i källaren, med min symaskin, och sy gardiner till fönstret där nere!
- Heeej.. jag syr lite...  (sådär "titta-vad-jag-kan-aktigt")
- Ja, jag ser det! Vad duktig du är!
- Ja, jag har ju sytt ganska mycket förr! *stolt*
- Jasså? När då?
- När jag gick i trean...
- Aha, på gymnasiet?
- Nej.. asså.. i TREAN!

*fniss* Men duktig, det är han! Det var jag som sabbade allting ikväll! Jag erbjöd mig att sy den sista gardinen så att han kunde påbörja nästa projekt. När vi sedan hängde upp gardinerna, visade sig "min" gardin vara ungefär 4-5cm kortare... Äsch! Ingen tänker på det! (om de står några hundra meter ifrån alltså.. man ser det inte då! Jag lovar!)

Nu får de där attans gardinerna duga! Jag ska sy mössor nu, har jag bestämt!

Förresten! Titta in hos Lady Dahmer! Hon gjorde mig glad i kväll, och då vill jag göra henne lite glad genom att bjuda på lite extra trafik. Hon använder inte schampoo, ammar sitt barn så länge barnet vill, är feminist, AP:are, vegetarian och hon har MYCKET åsikter och tankar som väcker känslor hos andra! Hon har dessutom haft en jobbig bakgrund som hon då och då berättar öppet om. Förmodligen den ärligaste bloggaren jag någonsin stött på. Verkligen värt att ge bloggen en chans! >HÄR< är länken!

Vi gick upp tidigt idag. Bara liiite snooze... Jag öppnade barnens dörr igår kväll för att de skulle vakna av min väckarklocka idag och sedan börja skrika efter mig (det är ALLTID svårare att gå upp när jag vet att barnen sover), men de brydde sig inte om min väckarklocka utan sov bara vidare. Jag låg och funderade på om jag skulle gå upp eller ej, men sängen var ju såå skön.. När jag precis var påväg att somna om, vaknade barnen!

Vi åt frukost, bytte blöjor och allt det där vanliga, och sedan traskade vi iväg mot bussen. Stora jackor, tröjor och tjocka mössor togs på. Självklart underskattade jag vädret - som vanligt! Det var riktigt behagligt ute. Jackorna åkte av (och på några gånger) och mössorna drogs upp en bit över huvudet för att de inte skulle svettas ihjäl..

Bussresan gick bra och slutdestinationen var BVC (barnavårdcentralen)! Jag har verkligen gått och sett fram emot detta, så det var väldigt spännande när de sattes på vågen, en i taget.

Enya väger 8655g, är 71,5cm lång och har en huvudomkrets på 44,75cm
Tuva är lite större!
Hon väger 8785g, är 72cm lång och har en huvudomkrets på 45,5cm.

De följer sin kurva jättefint och vad gäller utvecklingen för en 10-månaders bebis, så hänger de med suveränt! Det märks inte alls att de är en månad tidigt födda. Roligt!

Jag trodde att de skulle vara runt 80cm långa, eftersom de drar just den storleken i kläder nu för tiden, men tydligen inte. Barnsköterskan berättade att de brukar vara 80cm när de är runt 15-18 mån. Tänk så fel man kan ha!

När vi kom hem var Tindra trotsig och bråkade med både mig och sina syskon. Hon kastade saker på oss och slog oss. Alltid tätt följt av ett ondskefullt skratt! Grannflickan frågade om hon kunde få komma in och leka med Tindra, men jag sa att det inte passade idag för att Tindra var så trotsig och busig.

Sedan gjorde hon något fint.. Eller.. Först gjorde hon något dumt och SEN gjorde hon något fint. Hon kastade en leksak på Tuva och sa sedan "Förlåt Tuva!". Mitt lilla mammahjärta studsade upp och ner och jag var bara tvungen att ge henne en belöning för att hon var så snäll och sa förlåt!

Vi kokade nyponsoppa som vi sedan åt med glass och mandelbiskvier! Tindra var alldeles kladdig efteråt! Hon tyckte att det var supergott :-) Farmodern kom på besök en liten sväng och myste med sina flickor en stund! Det syntes tydligt hur avundsjuk Tindra vart när hon lekte med Tuva eller Enya! Hon är fullkomligt tokig i farmor! Det har hon varit sedan hon föddes!

Enya och Tuva när vi skulle gå hemifrån!


Tindra åker rutschbana!


Och klättrar lite :)


Jisses så fort det går!


Titta här då!!! Det fick plats en till vagn BREDVID våran!!! Hihi :)
Och detta var en mindre variant av bussar!

Jag fick en inbjudan, för ett tag sedan, om att komma på releasemingel för boken MAMMAFÄLLAN! Tyvärr kunde jag inte komma eftersom jag hade annat inplanerat just den dagen och för att det dessutom var i Stockholm minglet skulle äga rum.

Det var lite ledsamt eftersom jag älskar böcker, men idag fick jag boken på posten!!! Gissa om jag är glad? Jag skriver mer om den när jag har läst det. (vilket iofs kan ta ett tag eftersom jag sällan har tid att läsa böcker)

Det verkar vara en bok som kan passa mig i alla fall! ;-)


Lite roliga bilder inuti också!

Tack så mycket!

Blöööörk! Jag ska aldrig mer berätta vart kläder som jag VILL ha men inte har köpt, finns någonstans! Både 1:an och 2:an är helt slutsålda och jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig nu. Ska sluta tjata om kläder ändå, det är nog inte så spännande ;-)

Samma sak hände när jag berättade att jag hade hittat en superfin Phil &Teds syskonvagn på blocket. Kort efter att jag skrivit det så var den såld. Att jag aldrig lär mig..

Ja, jag får skylla mig själv. Ja, det är kul att jag kunde ge andra inspiration. Mmm, det är lite sorgligt att klänningarna är borta. Ja, du får klappa mig på huvudet. Kinden med. Klia lite bakom örat när du ändå håller på. Nej, vänster! Högre upp... DÄR!

Jag kom att tänka på en sak. Har glömt att skriva om det här. Jag är ju lite virrig, men det är sånt ni får ta när ni väljer att lära känna mig såhär!

När jag var och handlade lördagsgodis med Tindra förra helgen och vi stod och plockade i smågodis i en påse, hörde jag plötsligt en barnröst säga
- Mammaaa...
- Ja, vad är det? svarade jag.. Jag tittade ner på Tindra och hon log mot mig, jag log tillbaks.
- Mammaa! *lite mer irriterat*
- Ja, vad är det då?
- Men mammaaa!  -  Har du kommit in i vardagen och upptäckt att *BLA BLA BLA BLA*
Då var det alltså radion jag stod och pratade med! Riktigt pinsamt med tanke på att  godiset ligger precis vid kassan och att det just denna dag var ganska lång kö. Undrar vad folk tänkte. Själv började jag bara fnissa och tittade ner i marken.

Senare samma dag, när jag hade betalat och ställde mig för att plocka i varorna, tänker jag "Jag undrar vart min mobil är" och så börjar jag känna på fickorna tills jag sedan säger högt "Den är i köket!"
Vadå crazy?!

Och kommer ni ihåg när jag var på McDonalds med Andrina, Tommy och Basse för en dryg månad sedan? Jag och barnen sov över hos min pappa och vi råkade stöta på Andrina i Norrköping city.

Vi gick -som sagt- till McDonalds och efter en stunds fikande och pratande, behövde jag gå på toaletten och byta tampong. Jag ställde mig utanför toaletterna och väntade på att någon skulle bli ledig. Två asiater kom sedan ut från en toalett och fortsatte bort mot sina vänner, som också var asiater. Jag gick med tampongen i handen och skämtade lite med Andrina innan jag gick in, så jag viftade lite med den och sedan fortsatte jag in på toaletten.

Jag går in på toaletten, byter tampong och ska precis tvätta händerna när jag märker att det inte kommer något vatten!!!! Värsta skräckscenariot!! Jag viftar för fullt med händerna under kranen, jag vrider på utstickande föremål och slår på handfatet. Efter ca. 5 min förstår jag att det enda jag kan göra just nu är att vira lite papper runt fingret och gå ut.

Ett par, tre meter ifrån toaletten står asiatgänget och plötsligt börjar den ena skratta och säger "khai to dai a tampoooong" (well, de sa kanske inte exakt de orden eftersom jag inte kan något av de asiatiska språken, men det lät så ungefär)och alla tittar på mig och börjar asgarva!! De nästan viker sig av skratt..  Gissa vad jag skämdes? Där står jag, röd i ansiktet med papper runt ETT finger och frågar min vän om jag inte kan få låna en femma för en ny toalett..

Om jag bara inte hade viftat så dant med tampongen innan jag gick in på toaletten. Om jag bara hade testat kranen innan jag ******..  Om jag bara, om jag bara... Men sån är jag.. Sån är jag!

Söta Tuva med gluggisen!

Det där med hormonspiralen gick väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag kom dit någon minut sent och träffade en kompis i väntrummet (vet inte om jag får skriva hennes namn eftersom hon var på barnmorskemottagningen). Efter bara en halvminut blev jag inropad och vi gick in i ett rum där jag fick lägga mig halvt naken på en läskig stol.

Barnmorskan förde in instrumenten och jag tyckte att det var riktigt obehagligt. Försökte att titta på allt annat än mellan benen och de där stora instrumenten som jag inte kunde förstå hur hon skulle få in utan att jag skulle gå sönder. Det gick men efter en liten stund fick hon ropa in en assistent som fick hjälpa till att hålla i instrumenten. Det kändes verkligen jättejobbigt, eftersom jag har svårt för det där med att visa mig naken och känner mig så obekväm. Jag är glad att det var en kvinna i alla fall, jag har svårare för män.

Barnmorskan nypte tag i livmodertappen med en underlivstång. DET kändes! Hon var dock tvungen att lyfta på den för att få in spiralen. Efter bara ett par sekunder gjorde det inte alls ont längre, det var bara obehagligt. Sedan skulle hon in med spiralen! Hon förde in den och jag började direkt få en sorts molande värk i den nedre delen av magen. Lite som mensvärk, inte så farligt med andra ord.

Sedan skulle hon klippa av trådarna så att de passade just min livmoder. Hon höll ett stadigt grepp om trådarna och siktade med saxen. Plötsligt känner jag hur den där molande värken känns lite extra och flyttar sig längre och längre ner för att sedan vara så gott som obefintlig. Spiralen åkte ut! Den hade inte fastnat ordentligt och åkte med ut när hon drog i snörena. Barnmorskan hämtade en ny spiral och så började hela proceduren om från början! Skitskoj...

När vi väl var klara kände jag mig illamående, yr, törstig och fick som öronproppar i öronen. Ljudet vart svagare och svagare och jag vart tvungen att sätta mig ner för att inte svimma. Barnmorskan hämtade saft (som var jättegod! Attans att jag inte frågade vad det var för sort!!!) och jag satt med huvudet mellan benen och försökte bli som vanligt igen. Hon sa att jag hade fått blodsockerfall, tror jag att det hette? Eller var det blodtrycksfall? Något utav det!

Jag låtsades sen vara helt okej (ville ju inte stanna där hela dagen) när hon frågade om jag ville följa med och lägga mig i ett annat rum. När jag gick där ifrån var jag väldigt vimmelkantig. Gissa vad jag sa när jag skulle gå?
- Tack för insättningen... TACK FÖR INSÄTTNINGEN!! Vem sjutton säger så? Jag gjorde det uppenbarligen.

Idag är det VICTORS födelsedag! Grattis vännen!! Hoppas att du har haft en fantastisk dag.

Här hemma har det varit rätt så lugnt. Vi har mest varit inne, bara en liten snabbtur ute i den sköna solen innan vi var tvungna att gå in och städa. Jag mår dåligt av stök. Ibland flyr vi ut i några timmar för att slippa se stöket och så fixar vi det när vi kommer hem igen, men idag kändes det absolut nödvändigt att få det gjort för att inte förstöra söndagen.

Man plockar och plockar och det syns inte ens att man har städat. Dammsugningen har jag fått hjälp med idag. Tindra gick runt med sin lilla, rosa leksaksdammsugare och städade tillsammans med mig. Hon är ju bara för duktig! Hon lyfte på väskor och leksaker för att komma under med dammsugaren. Sedan plockade vi tillsammans ihop alla leksaker som hon slängt runtom i hela huset. Hon tog tillochmed leksaker som Tuva och Enya hade i sina händer. Verkligen ambitiös tjej, det där.

Sen har hon kommit i en period där hon trotsar mig samtidigt som hon gör sina systrar glada... typ! Hon vet att Tuva och Enya stoppar allting i munnen och att jag brukar ta ifrån dem sådant. Hon hämtar toalettrullar och så river hon av en liten bit papper och stoppar in den i munnen på t.ex. Tuva och säger "Här, här Tuva! Mmmmm!"

Detta gör hon alltså flera gånger dagligen och jag tar ifrån henne rullen och säger att de inte får äta papper.

Syskonkärlek när den är som bäst!
Enya, Tuva och Tindra..

GRATULERER NORGEEEEEEEE!!!!! Wohooooo!!!!!!!

Endelig en norsk seier i Eurovision Song Contest!!! Kan det bli bedre?

Ja det kan det! För idag är det Norges nationaldag OCH till råga på det - MIN namnsdag! :-) Allting har dessutom norska kopplingar på något vis. De första två förstår ni varför, det där med namnsdagen kanske inte är lika uppenbart. Det var ju två norska föräldrar som gav mig mitt namn, alltså är det norska kopplingar även till det! Daah! *himlar med ögonen*

Ledsen att jag tjatar om klänningar heeela tiden, men jag har en sådan beslutsångest så det är inte sant! Den första svarta jag visade, den med volanger nedtill, känns nu i efterhand lite väl kort. Den andra svarta känns lite tråkig.

Jag har fler alternativ här. Ranka dem gärna.



Jag gillar färg! (mest rosa och lila) Så, nu var det sagt!

Samtliga klänningar är från Nelly.com

Fantastiskt! Det ordet räcker för att beskriva vår dag! MEN, jag ska göra det enklare för er att förstå. Imorse fick vi sovmorgon fram till kl.10:30! Superskönt! Vi gick upp, åt frukost och gjorde i ordning oss. Runt 12-tiden begav vi oss ut till sjöss! Gud vad jag har längtat efter den här dagen! Årets allra första båttur.. Det var jag, Coffe, Tuva, Enya, Tindra, barnens farmor och farfar, farbror (rasmus), gammelmormor och gammelmorfar.

I min och Coffes båt åkte jag, Coffe, Tuva, Tindra, Rasmus och barnens farfar. Enya fick åka med farmor och alla andra i sin gammelmorfars båt! Solen sken och vädret var perfekt för en tur med båten. Tindra tyckte att det var spännande. Hon satt till en början bara och tittade ner i golvet men efter några minuter var hon mer avslappnad och tyckte att det var jätteroligt att se på vattnet och hon babblade på om lite allt möjligt, bland annat om att bada och att vattnet var iskallt!

Vi åkte långt ut på sjön och stannade till vid en plats för att kunna fika och prata med varandra mellan båtarna. Allas humör var på topp och både Tuva och Enya somnade skönt i varsin famn. Tuva bars sedan in i hytten och fick ligga där och mysa en stund tills hon vaknade.

På hemvägen körde jag båten en bit. Coffes morfar passade då på att busa med oss och åka runt med sin båt runt oss, så att vattnet svallade och båten for upp och ner. Det är underbart att åka båt!!!!

När vi sedan kom hem, gick Coffe ner och handlade och när han var tillbaka igen sattes grillen igång. Det blev underbart goda grillspett med pommes till middag! Kan det bli bättre?

Påväg till båtarna...


Våran älskling!


Tindra får på sig sin flytväst!


Tindra med sin farfar..


Rasmus med Tuva!


Coffes morfar m. resten!


Tuva sover.

Enya.


Vi i båten!


Tindra fick en bukett med gullvivor av sin snälla farmor!


Våran middag!

Dagen idag har varit helt fantastisk! Tuva har varken haft feber eller hostat på hela dagen. Det verkar lovande! Tidigare idag vart jag på myshumör och lade mig i soffan med Tuva och Enya på bröstet. De låg och pillade i varandras ansikten och pratade lite goja och jag låg där och bara myste i deras närvaro. Tindra klättrade runt i soffan och pratade med oss och gav nappar till sina småsystrar.

Rätt som det var så somnade Enya hos mig. Hon sov djupt och skönt och var såååå vacker! Tuva gillade det inte alls! Hon ville inte vara vaken ensam, så hon började genast peta henne på kinden, i näsan och i munnen i hopp om att få liv i henne. Enya vaknade inte, hon drömde sig igenom alla knuffar och petningar. Jag märkte på Tuva att hon också började bli lite pömsig -i lagom tid för deras rutinerliga middagsvila- men hon kämpade för att hålla sig vaken och vred och vände på sig för att ibland, då och då, lyfta upp huvudet och titta på mig med sina stora, fina ögon.

Kort efter att Enya vaknade, bar jag in Tuva till sängen och det dröjde inte länge innan hon också somnade djupt & gott.

Det blev -som sagt- tacos till middag och efter maten gick Coffe ner i källaren och började inreda. Han är så DUKTIG! Han har fixat så att vi kan sitta där nere i sommar och spela tv-spel eller se på film tillsammans när barnen sover. Två svarta fåtöljer, en stor matta, ett svart litet bord, ett långt blått bord där vi har tv:n och sedan kommer att ha den stationära datorn och på väggarna har han satt upp de sex stora fotona på mig och barnen som han beställde hem för ett tag sedan. Det kommer att bli såå fint när det är klart!

Jag ska sy en liten gardin till källarfönstret och så ska vi pynta lite så att det ser mer hemtrevligt ut! Ni vet, lite fina ljus och dukar och sådant! Jag fick inte lov att lägga ut bilder på hur det ser ut nu, för han vill att det ska vara helt klart när vi visar. Det blir ju roligare då, tycker både jag, Coffe och säkert ni också.

Källaren är egentligen en helt vanlig iskall källare med betongväggar och hela köret, men med en värmegenerator kommer allting att bli super. Och väggarna är inte tråkigt gråa, utan behagligt gul-beigea! Golvet är blått! Det är min suveräna karl som har målat allting!!

Tindra vaknade av mardrömmar nyss. Stackarn var rädd och kunde inte sova, så nu ligger Coffe och Tindra inne i vårat rum och försöker sova tillsammans :-) Sååå mysigt att sova med sina barn! Jag har dock lite att göra på datorn innan jag kan hoppa i säng...

Den här äckliga typen bor under källarfönstret!
OCH JAG FÅR INTE DÖDA DEN!?!

Jag är en sån här som glömmer att tänka innan jag öppnar munnen. Ibland resulterar det i rent svammel, ibland i förvirrelse, ibland i skam. Jag säger det jag tänker på helt enkelt. Kan inte vänta! Ofta innebär det att Coffe har svårt att somna. Ja, för att jag kommer på så mycket bra ideér om nätterna och kommer ihåg saker som jag glömt säga.

Idag var en vanlig dag. Vi satte oss vid matbordet och åt tacos tillsammans, hela familjen. När jag avbryter myset med att säga "Jag måste köpa bindor. Det känns som jag stoppar in tampongen fel hela tiden. Jätteobehagligt!". Alla fortsätter att äta, även jag. Efter en kort stund fortsätter jag "Som att det inte är tätt liksom..."

Coffe sa ingenting alls, han bara tittade på mig och fortsatte att äta. Det var då jag började tänka på vad jag just hade sagt. Tänk att jag var tvungen att ta upp det när vi satt och åt. Tänk om jag skulle råka göra något liknande när vi hade besök. Då skulle jag behöva ta livet av mig! (Inte riktigt kanske, men ni förstår)

Vad beror detta på? Hänger det ihop med min medfödda förvirring och glömskhet? Det går i släkten, förstår ni. Jag är en sån som sjunger hela dagarna. Högt! Så där så att man undrar om grannarna som bor 50m bort hörde mig. Kan inte hjälpa det. Hör jag en låt (i min inbyggda hjärnradio) så kan jag inte låta bli att sjunga med.

Ibland får Coffe besök och då får jag anstränga mig för att inte råka sjunga. Jag går hela tiden och tänker "Sjung inte, sjung inte". Får han besök så är de ofta nere i källaren för att titta på något, eller i trädgården av samma anledning. När de har gått ut (jag VET att det hörs ner i källaren och ut i våran trädgård om man håller sig längs väggarna) och varit ute i kanske 5-10 min och jag hör dem närma sig dörren, brukar jag bli generad och tänka "sjöng jag något? Hoppas verkligen att jag inte sjöng något!". Det är alltså så illa att jag inte ens vet OM jag har sjungit eller ej.

Svärmor sa igår att hon oroar sig för hur jag ska bli när jag blir äldre. Hon sa det förstås lite skämtsamt, men som man säger - 95% av alla skämt ligger det lite sanning i! Jag undrar själv hur det ska gå för mig. Kommer jag vara senil vid 40 års ålder?

Som 45-åring sitter jag väl på något ålderdomshem och äter överkokta potatisar och pratar om hur dåligt mina blöjor håller tätt medan den eviga frågan snurrar runt i huvudet; - Sjöng jag nyss? Eller tänkte jag bara på en låt?

Det, det är åldersnoja när den är som värst! 18 år och rädd för att bli, inte gammal utan 45!!

Enyas 4:e tand är påväg upp förresten! Bits gör de också, båda två!

Vi hittade Cissi, Robban och Amelia och klättrade en stund med dem. Tindra var så upprymd att hon knappt ens märkte av stackars Amelia. En annan gång, vänner :-)


Genom färgglada tunnlar.


Upp för klätterställningar och mjuka trappor.


Genomskinliga tunnlar var roligast! (kolla spegelbilden)


Där bakom går Amelia, men Tindra hade bråttom fram till bollarna.


Hon satt och kastade ut dem genom nätväggen.


Vi pausade för lite fika!


Nu är hon igång och klättrar igen!


Dansar hon? Trampar hon på hundskit? Minns icke!


En till rolig, gul tunnel!


Min lilla, söta apunge!!! Mamma älskar dig sååå!


Den läskiga hoppborgsliknande rutschbanan! Ser ni "trappan" bredvid? Den klättrade hon i och jag fick inte hålla i henne... *snyft*

MEN hon klarade sig fint och ropade "IGEN, IGEN, IGEN!!!" och visst blev det fler åk!

Vi har haft så kul!

Mammas pojkvän var där med sin son idag! Det var lite roligt! Glömde dock att fota honom. Iofs är han nog glad för det, hehe.. Och när vi skulle hem missade vi bussen pga att Tindra vägrade lämna busfabriken och vi inte hade med oss någon vagn. TACK min underbara svärmor för att du tagit hand om mina barn, dina barnbarn, så fint!!!!!!! Är så tacksam av hela mitt hjärta!! Inte meningen att det skulle bli så sent, men vad förväntar man sig egentligen av en virrpanna som mig? ALLTID är det något som går fel. Jag är expert på det där! :-)

Tack vare att vi missade bussen, hann jag även förbi apoteket för att hämta ut min hormonspiral som ska sättas in på måndag!

Stackars lilla Tuva är sjuk! Hon har feber och är väldigt rosslig i bröstet. Nu blir det ytterligare några sjukdagar. Väldigt trist, men ljuspunkten i det hela är att de blir så otroligt mysiga och gosiga när de är sjuka. Det är alltid något!

Vi har haft sååå kul på busfabriken. Kl. 14.00 gick bussen in till Norrköping. Barnens farmor kom hit och tog hand om Tuva och Enya. Jag var -som vanligt- väldigt stressad och var nästan påväg ut genom dörren utan att säga hejdå till mina flickor. Sprang tillbaks igen och pussade lite på dem, sedan gick vi till bussen. Vagnen stod i källaren och jag trodde inte att vi skulle hinna hämta upp den eftersom vi behövde gå förbi quickomaten och fylla på busskortet.

När vi var framme vid hållplatsen kom jag på att jag hade glömt min jacka. Alltid är det något! *suck på mig själv*

Tindra pratade om Saga hela vägen och jag fick förklara otaliga gånger att vi skulle åka till busfabriken UTAN Saga den här gången. Hon pratade om henne hela dagen, det slutade inte förrän hon somnade för 30min sedan.

Väl framme på busfabriken såg vi massor av människor som vi både kände igen och kände personligen. Något som gjorde mig väldigt glad var en kvinna/tjej som berättade att hon läste min blogg och att hon tyckte om den väldigt mycket. Hon gav den tummen upp! Jag vart lite generad men väldigt glad. Vet aldrig riktigt vad jag ska svara på sådant beröm. "Vad kul att du tycker det! Tack!" fick jag ur mig, vad jag kan minnas.

Alla som var där med Timjan bjöds på fika och frukt. Det var verkligen tur, för precis efter att jag hade låst in våra grejer (inklusive Tindras fika som jag hade tagit med) såg Tindra en pojke dricka saft och vart alldeles tokig för att hon också skulle ha. De där skåpen är lite knasiga. Man måste stoppa in en ny femma varje gång man öppnar och stänger låsen.

Andrina, Johanna, Emma, Michaela, Sanna, Nettiz, Cissi och LYNN var där!!!! Alla med sina barn (hoppas jag inte glömde någon nu). Massor av goa vänner. Jag hade dock inte så mycket tid för någon av dem, då Tindra var intresserad av så mycket annat kul. Men det är alltid trevligt att i alla fall se skymten av sina vänner ;-)

Tiden gick fort när vi klättrade runt i tunnlar och ner för rutschbanor. Vi hoppade studsmatta, hoppborg och åkte i den där otroligt stora hoppborgsliknande rutschbanan. Först var jag påväg att sätta hjärtat i halsgropen när Tindra bestämde sig för att klättra upp alldeles själv. Ju högre upp hon kom när hon klättrade, tänkte jag "nu är hon nog inte så kartig längre", men den enda som "inte var så kartig" var nog jag, men jag hängde på och lilla hönsiga jag var kanske inte så fasligt orolig tillslut.

Eller ja, klättra själv och klättra själv, jag klättrade hela tiden precis bakom henne. Som en liten, liten skyddande ängel.. eller höna, välj själv.

Bilder kommer snart! :-)

Det var väl roligt? HURRAA!

Nu är jag klar med alla måsten. Nu är det bara min vilja kvar. Hälften av den "vill" (bör) sova och hälften vill ha lite thé och smörgåsar.

Jag vill bara tala om att det spökar här just nu. Jag tog ut mitt minneskort från kameran förut, när jag skulle lägga in bilderna på datorn. Ni vet, sladden till kameran är trasig så jag får använda mig av en minneskortläsare. Nyss skulle jag se om det fanns något batteri kvar i kameran eller om jag skulle behöva ladda det under natten. Vanligtvis när jag sätter på kameran och minneskortet inte är i, brukar det stå "INGA BILDER". Idag stod det inte så - det FANNS nämligen bilder i kameran!!!!

Det sjuka är att bilderna är ifrån förra våren/sommaren (jag fick kameran i födelsedagspresent av Coffe i November) och det ser jag eftersom det är bilder på Tindras rum, som då var blått. Alltså - Blåa väggar, bara en säng, en fåtölj, ett blått skötbord och en massa nallar på golvet. TUVA OCH ENYA VAR INTE FÖDDA NÄR BILDERNA TOGS! De var alltså nästan 6 mån när jag fick kameran. Jag har inte ens något minne av att jag NÅNSIN sett bilderna, inte Coffe heller.

Det är även bilder på våran gamla soffa, vår gamla matta och så vidare. Tindra ser så pytteliten ut på bilderna. Så söt!

Varför dyker de upp i kameran nu, undrar jag då? När de omöjligt kan vara tagna med denna kameran. Är det min farmor som retas med mig?

Kan tillägga att kameran var helt tom på bilder imorse. Jag har inte heller kopplat kameran till någonting på hela dagen, utan bara fotat med den.

Och när jag ändå håller på, hur sjutton ska jag få in bilderna på datorn, när de inte ligger på något minneskort och jag inte har någon sladd?

Enya och Tindra.

I kväll går jag under! ;-) Hur ska jag hinna allting innan jag måste sova?

Ska duscha nu, innan allt varmvatten försvinner.
Sedan dammsuga, städa, diska, vika mer tvätt (har bara tagit barnens än så länge), tvätta mer kläder, packa väskorna.

Barnen sover efter mycket om och men. Det tog lång tid att natta dem ikväll. Vanligtvis - om vi inte har eller är på besök- är det bara att säga godnatt, ge dem en puss och gå ut ifrån rummet och så somnar de direkt, men ikväll fick jag stanna där inne och natta dem en efter en...

Tindra skrek "INTE SOOOOVA NUUU!!!" och jag förstod direkt varför hon sa så. Solen lyste starkt in i rummet och vem vill sova "mitt på dagen"?

Saken var bara den att de redan kl 17 var otroligt övertrötta och kinkiga. Tindra ropade efter välling och jag bad henne vänta med det eftersom jag tyckte att det var för tidigt med välling. Jag lockade med gröt och smörgåsar så länge, men ingenting dög. Hon skulle ha just välling. När hon såg att Tuva och Enya fick gröt och smörgåsar, gick det tillslut bra.

Efter det hade jag fortfarande tvätten kvar. Jag tänkte att nu får jag vika så fort jag bara kan och sedan slänga in kläderna i skåpen så att jag hinner klart till 18, för tidigare än så vill jag inte lägga barnen. Jag skyndade mig med vikandet men Tindra var på trotshumör och krossade rån över den rena tvätten, så jag fick flera gånger skaka av kläderna och lyfta bort Tindra. Jag var tillochmed så stressad att jag inte ens tänkte på att ta rånen ifrån henne. Ja, då är man stressad ;-)

Tuva började skrika och jag såg på henne att hon var otroligt trött. Hennes ögon föll ihop lite då och då. Jag bäddade ner flickorna i sina sängar och försökte vika den sista tvätten och stoppa in i skåpen så fort jag bara kunde. Tuva trötthetsgnällde medan hon rullade fram och tillbaks i sängen. Ögonen var stängda nästan hela tiden, men kroppen kunde inte ligga still. Äntligen var jag klar! Jag pussade barnen godnatt och försökte gå ut, men det gick inte. Stannade kvar och buffade dem lite på rumpan, så fort jag gör det blir de knäpptysta och ligger och myser men slutar jag så börjar de skrika. Tindra somnade efter en liten stund, Tuva och Enya stannade jag kvar och buffade  på.

NU SKA JAG DUSCHA ;)

Under dagens promenad ville Tindra dra vagnen själv.... Stora flickan!


Just det! De två svarta klänningarna som jag visade i bloggen härom dagen är båda två från Nelly.se
Den svarta med spets finns dock inte kvar :(

Nu blir det tvättvikning för hela slanten. Jag har en sån där hög med kläder (ca. 2m) som bara flyttas runt hela tiden. Varje dag lägger jag den på sängen för att förhoppningsvis hinna/orka vika lite. Det slutar alltid med att Coffe kommer hem från jobbet och får flytta vidare högen så att han kan sova.

Sen har vi det här med FK. De påstår sig ha skickat ut ett papper i januari där det stod att jag inte får ta ut fler föräldradagar om inte Coffe går med på det. Vi har inte sett röken av pappret och fick därför ett nytt. Jag vet inte om jag kommer få några pengar nu den 27:e, då allting blev så sent så jag ska ringa och försöka påskynda processen lite.

Och min telefon går inte att använda! Det står "Begr. Service" på skärmen och mottagningsstrecken är gråa, i stället för det vanliga svarta. Jag kan ta emot samtal men kan inte ringa. Har kontantkort!

Så, nu --> tvättvikning --> ringa försäkringskassan --> ringa halebop --> laga middag --> Gå ut och leka --> städa --> städa --> städa --> (tvättvikning *sschh*) --> laga mat and so on, and so on...

I am längting till nästa lön, för då blir det en bärbar dator för mig!! Jag vet att jag har sagt det i ett halvår, men det har kommit så mycket annat i vägen som t.ex. spisen, båtgrejer, saker till barnen, vagnen, andra grejer till mig och Coffe, aktiviteter osv. Sedan har jag pendlat lite fram och tillbaks och funderat på om jag verkligen behöver/vill ha en bärbar dator. Nu ska det banne mig bli av!  *lovar mig själv* Kan vara bra att ha när jag ska till mammagalan i sommar!

Skulle inte jag vika tvätt?

I dag ska jag även packa väskor inför morgondagen och lägga fram kläder som barnen ska ha på sig. Tindra ska ju med mig till busfabriken på timjans 10års jubileum och Tuva och Enya ska till sin farmor. Det kommer bli en rolig dag och jag orkar inte stressa i morgon med all packning. Tindra och jag har nyligen suttit och tittat på bilder från förra gången vi var på busfabriken, så att hon får något att längta efter. Hon hade sååå kul sist!

Just det, tvätten var det...

Idag (och igår) har flickorna på sig sina fina klänningar från Moonkids!!

Tuva toker!


Enya busis!

Vädret har pendlat fram och tillbaks hela dagen. Vi tittade ut genom fönstret i morse och det såg helt underbart ut. Tindra fick på sig lite schyssta kläder och sitt fina diadem och sedan gick vi ut. Precis när vi hade kämpat oss ut genom gruset i trädgården, började det pissregna! Vi sprang in och hämtade en filt till Tuva och Enya samt en mössa till Tindra, sedan gick vi ut igen.

Efter några minuters regn vart vädret fint igen och då åkte mössan av och på med diademet igen. Självklart på befallning av Tindra! Det var inte kallt ute, utan bara lite halvtråkigt sådär. Ett riktigt busväder, ordagrannt alltså! Fy sjutton vad vädret busade med oss.

Tindra brydde sig inte om regnet, hon älskar att vara ute oavsett väder. I stället började hon tjata om att gå till farmor och skogen och det var där våran 3-4km promenad började. Vi hade jättekul på vägen. Tindra sjöng och småttingarna somnade. Vi stannade till vid kohagen och pratade med kossorna lite. Det var väldigt roligt för Tindra! Jag försökt hålla mig ifrån stängslet eftersom jag inte ville att Tindra skulle få el i sig, men rätt som det var så slängde hon sig mot stängslet och jag kände en våg av elektricitet gå igenom armen på mig. Jag hoppade till av rädsla och drog åt mig Tindra och började trösta henne.

"Fick du aj aj, Tindra?" sa jag, men Tindra märkte inte av någon elektricitet alls och ville bara tillbaks till kossorna igen. Jag ringde Coffe som berättade att hon inte kände något eftersom jag höll i henne, det är alltid den som står "sist" som får stöten. Ja, jag är obildad.

Väl framme hos farmodern, var hon inte hemma! Barnens alla fastrar och farbröder var dock där och när vi nästan var framme kom Coffes mormor och morfar förbi och Tindra fick skjuts resten av biten.

Vi hade roligt och runt 7-tiden kom svärmor hem! Vi hann med lite prat och sedan skjutsade hon oss hem. Tack! :)

Återigen, tack för all hjälp jag har fått med att hitta en snygg klänning till Mammagalan i sommar. Ni behöver inte hjälpa mig längre, jag har nämligen bestämt mig för den här skönheten....







HAHAHAHAHAHA!!!!!!

Mmmm, i sängkammaren kanske ;)

Jag hade nog tänkt mig något lite mer... vad ska man säga.... påklätt...


Just nu funderar jag på någon av dessa!

Eller ska det vara mer gala-aktigt? Jag vet inte, för jag har aldrig varit på någon gala tidigare. Är detta kanske för "vardagligt"?

Vill ju inte ha någon djup u/v-ringning, annars hade jag denna "in mind" men jag har tyvärr inte tuttarna för att fylla ut den.



Jisses vad svårt det ska vara!!!!


Uppdatering: Jag hittade en till. Väldigt somrig och fin men kanske inte rätt för en gala, eller?

Tack för alla underbara tips om sidor där man kan köpa snygga festklänningar. Nu ska jag bara leta efter någon som passar just mig. Alltså någon som inte är så djupt skuren vid brösten. Det ser bara dumt ut med en djupt u/v-ringad klänning om man inte har något som fyller ut just det området. På tal om bröst så är min enda passande BH sönder. Den gick sönder i tvätten. Precis mellan tutthållarna.

Idag hade vi besök!!!!! JIPPI, vad glad jag blev när Katta ringde (och väckte *morr*) mig för att fråga om det passade med besök idag. Självklart passade det, vi har inget planerat förrän på torsdag, då Tindra och jag ska till busfabriken medan Tuva och Enya ska till sin farmor.

De kom hit runt halv 2 och jag lagade karré med potatisklyftor och tsatsiki (som Katta köpte) och läsk (som Katta också köpte). Jag hade egentligen tänkt laga fisk idag men när jag var nere och handlade i morse, såg jag att de hade extrapris på just karré. Det som är såå gott. Jag älskar kött!

Vi åt och hade kul! Barnen lekte och det var fullt ös hela dagen. De ramlade och slog sig otaliga gånger, men så går det när man ska vara busig och klättra på allting och springa omkring så fort man bara kan ;-) Tindra åt massvis med mat, Saga fick tyvärr inte i sig så mycket. När barnen hade sprungit iväg och bordet skulle torkas av, kom Tindra springades och ropade efter sin tallrik! Hon skulle bara ha mer, mer, mer! "TINDRAAAAAAAAAAAS MAAAT!" lät det..

Saga och Tindra, som för övrigt är bästisar, är så otroligt gulliga med varandra. De kramas och leker och gör i princip allting tillsammans. När Saga skulle kissa på pottan, skulle Tindra sitta bredvid och göra samma sak. Det kom dock inget från mitt barn, men huvudsaken är att hon ville sitta där.

Saga är även jättefin mot mina småttingar, Tuva och Enya. När de slår sig eller blir ledsna får de en kram eller en liten mjuk klapp på huvudet. Jag tycker minsann att hon borde få ett syskon!!! =P
"Saga vill också ha en bebis!" hojtade hon till och från.

Katta är så underbar! Min absolut bästa vän. Det finns ingen jag trivs bättre med och det har jag nog inte gjort med någon sedan 6-7:an i skolan. Vet ni vad hon gjorde idag? Efter middagen började hon städa undan lite i köket och sedan slet hon fram dammsugaren och började städa. Jag sa till henne flera gånger att jag skulle fixa det själv, men hon insisterade och plötsligt var det skinande rent på golvet. Tack!

Saga vägrade sedan åka hem, efter en hel dag hos oss. "Saga stanna Tindra" sa hon. Hon ville sova över här. Jag sa att det får bli en annan gång. Kanske när hon är 15-16 och hennes (hönsiga) mamma vågar låta henne sova borta *fniss*...

Panik! Bombardera mig med adresser till bra sidor på internet där jag kan köpa en supersnygg festklänning till Mammagalan i sommar!!! Jag börjar få lite bråttom.

Och så undrar jag om någon Norrköpingsbo (alternativt Söderköping eller Valdemarsvik) vet något ställe där man kan bli brun UTAN att sola solarium (rädd för cancer). Någon sorts spraytanning eller liknande. Vågar mig inte på det där med brun-utan-sol, jag har hört skräckhistorier om folk som blivit gula och/eller fläckiga! Glöm ej att nämna prisen så att jag kan jämföra lite ;-)

Jag har svårt att bli brun av solning, har haft det sedan Tindra började växa i mig. Lite sorgligt är det. Jag ser ut som en krita.

Folk brukar ta upp mig när jag ligger och solar och försöka måla med mig på marken. Underlig känsla.

Tindra vaknade lika sur som hon somnade igår, dock övergick det relativt snabbt till ett väldigt mysigt och gott humör. Om än lite bångstyrigt och trotsigt ;-)

Söndagar är ganska tråkiga dagar. Bara en massa städning hela dagen lång. Coffe fixade dock det mesta medan jag lagade middag, som idag blev potatisgratäng med biffar! En av mina favoriträtter faktiskt. Tuva och Enya är mammiga som vanligt. De klättrar och sliter i mig och bråkar om vem som ska sitta i min famn.

Tindra brukar flyga på mig och sätta sig på min mage, då kommer Tuva och Enya som raketer och ska ta mig ifrån henne. De tränger sig fram till mig och snyftar lite lätt. Hårdhänta är de också. Ibland flyger de även på Tindra och börjar dra henne i håret (vilket Tindra iofs tycker är skitkul) och ibland attackerar de mig och nyper och drar mig i ansiktet. Riktiga små busungar är vad de är!

När jag var mindre tyckte jag att det var superroligt att provocera min storebror för att han skulle bråka med mig. Jag älskade att brottas och bråka. Jag var nog jobbig mest hela tiden, men just då - DÅ var jag en riktig pain in the ass!! Han kunde sitta och se på tv och jag drog honom bak i soffan och retades. När han vart arg och började brottas med mig, tyckte jag att det var riktigt spännande och kul. Mindre roligt var det när jag tillslut fick ont och började gråta och skyllde allt på honom, hihi.

Vi fick låna grannens högtryckstvätt idag, så nu är det jättefint och rent på stenplattorna ute i trädgården. När Coffe var färdig med rengöringen var han alldels prickig av smuts på hela kroppen. Det fick bli en akutdusch! Jag kunde inte sluta skratta när jag såg hans prickiga tryne. Hur lyckas man bli så smutsig? Lite charmigt är det trots allt! ;-)

Det är ingen bra kväll för Tindra idag. Hon vaknar ungefär var 10:e minut och ropar något om "ut skorna gungan" osv. Jag går in varje gång och tröstar henne och en gång när jag var inne sa hon
- Tindra ska sova sängen!
- Mamma ska också sova älskling.
- Aaa, Tuva osså sova.
- Ja, alla sover nu, för det är natt.
- Ja, natt nu!

Jag gick ut efter att ha strykt henne i håret tills hon somnade. Sedan vaknade hon igen 10 min senare och ropade samma sak igen. Jag gick in och pratade med henne.
- Varför är du ledsen Tindra?
- *mummel mummel*
- Ska du inte sova nu?
- Ut!
- Nej, det är natt nu! Vi ska sova.
- Ja!
- Okej, sov så gott gumman!
- så gott! puss puss
- puss puss

Hon var tyst ett tag, jag trodde att hon hade somnat, men rätt som det var började hon skrika igen. Samma visa än en gång. Hon vill ut men bestämmer sig för att sova och säger godnatt! Sen skriker hon igen och igen och igen.

Jag är förundrad över hur djupt Tuva och Enya sover, som inte vaknar av allt oväsen hon för där inne i sovrummet.

Tindra är så himla mysig när hon är trött. Hon vill kramas, pussas och pratar väldigt mycket. Mitt i "försöka-få-henne-att-sova-processen" så fångar hon mig med sin charm och jag vill nästan att hon ska sitta vaken och mysa och prata med mig hela natten. Men hon är liten och ska sova, och jag får ibland påminna mig själv om att det inte alls är mysigt (JOHO!!) utan att jag är hennes mamma och finns här för att lära henne saker, som till exempel att man bör sova om natten för att orka med morgondagen och allt den bär med sig..

När jag bodde hemma med mina småsyskon var jag en "sån där" storasyster som satt uppe med min småsyskon om nätterna utan att mina föräldrar visste om något. Så fort de tittade på mig med sina stora, fina ögon och frågade om de inte kunde få komma in på mitt rum en stund, eller tillochmed följa med på toaletten, så föll jag pladask och sa att det var helt okej.

Mina syskon är och var väldigt speciella för mig och jag skämde gärna bort dem genom att ge dem godis precis när de blivit nekade just det av våra föräldrar. Vi hade så kul. Jag var deras roliga storasyster som lät dem komma undan med sina bus och höll dem vakna halva nätterna genom att berätta historier och leka lekar med dem.

Precis just det där får jag påminna mig själv om när Tindra vaknar om nätterna. Jag är ingen busig storasyrra, jag är en mamma! Dessutom förstår jag nu varför mina syskon inte fick godis mitt i veckorna, varför det var så viktigt för dem att sova och att det är viktigt att vara en god förebild. Det innebär alltså att man bör visa vad som är rätt och fel och inte gå bakom ryggen på sina föräldrar och tillåta barn att göra saker de precis blivit tillsagda att inte göra. Tyvärr inser jag också att mitt sätt att "skämma bort" mina småsyskon har lett till att de har mindre respekt för våra föräldrar. Visar jag att det är okej att strunta i deras regler, så kommer de med säkerhet att göra det i framtiden eftersom jag är deras förebild.

Nu är jag påväg att komma ifrån ämnet. Vad jag menar är att jag gärna vill vara rolig, busig, mysig, kärleksfull och helt enkelt bäst för mina barn, men det är otroligt viktigt att sätta gränser och visa att det är jag som är mamma och jag som bestämmer. Jag tror jag har en ganska bra balans faktiskt! Under dagarna försöker jag vara rolig, ha kul med barnen, mysa med dem, läsa för dem och älska dem så högt jag bara kan. Samtidigt visar jag också hur man får och inte får göra och jag är väldigt bestämd med vad jag tycker. Jag är absolut inte glad och bäst hela tiden, men jag vet att jag gör mitt bästa och bara det gör att jag känner mig lyckad!

Något som är ganska frustrerande (säker på att fler känner igen sig) är när man byter en kladdig bajsblöja och barnet har svårt att ligga still. Barnet börjar sparka och vrida sig och man tappar nästan greppet om fötterna som man håller upp för att inte bajset ska hamna på skötbädden. Jag blir speciellt frustrerad om detta är tidigt på morgonen när vi precis har vaknat. Då försöker jag bara hålla god min tills blöjan är bytt och barnet är rent, sedan busar jag med barnet -trots att jag kanske inte känner för det- och när barnet sedan börjar asgarva, då släpper min frustration och jag kan inte låta bli att ryckas med i skrattet. Jättebra tips till er som också har vildingar som gärna vill busa mitt i blöjbytet! ;-)

Mina små älsklingar har förresten lärt sig att både vinka och klappa i händerna! Fantastisk känsla!!! Jag tror ju ibland att de är mindre än vad de är...

Tuva-luva!

Tuva, min lilla solstråle!!!


Så här ser min älskade Enya ut efter kvällsvällingen!

Ni vet redan att Tuva och Enya är olika, två olika människor med två olika personligheter. Det känns ändå viktigt för mig att göra det tydligt för alla som läser min blogg. Ibland får jag en känsla av att folk ser dem som en och samma person, bara för att de är väldigt lika. Det är helt förståeligt iochförsig.

Som mamma blir jag bara så otroligt fascinerad av att två barn som kallas enäggstvillingar är så långt ifrån lika man kan komma, återigen när det gäller deras personlighet. När jag var liten (ja, ja, mindre då) hade jag en bild av att alla enäggisar var på pricken lika. De tänkte likadant, gjorde likadant och skrattade åt samma skämt, för att inte tala om hur lika de var till utseendet. Jag var helt säker på att det inte fanns någonting som kunde skilja dem åt. (och så trodde jag att de hade samma namn, men det är en annan historia *hihi*)

Nu vet jag, och det är häftigt, väldigt häftig. Att se hela helheten, att veta allt om mina barn och vara den som säger "Nejdå, de är inte så lika" när någon säger att det måste vara svårt att se/veta vem som är vem. Visst, jag tar fel på dem ibland, det gör jag. Bakifrån har jag inte en chans om de har likadana kläder och om t.ex. Tuva gör en min som vanligtvis Enya brukar göra, då kan det bli knasigt. Däremot tar det bara några få sekunder innan allt är som vanligt igen.

En del brukar skriva eller säga "Tänk om du tog fel redan på BB och att Enya egentligen är Tuva och tvärtom.". Nej, nej, det går inte. Så lika är de inte. De hade (och har) väldigt olika drag, som i alla fall vi som föräldrar kan se, vilket gör att det går lätt för oss att skilja dem åt. Man kan som sagt ta fel i en sekund, eller tillochmed en minut, men sedan vet man igen.

Jag skulle kunna vara ifrån flickorna i en vecka och sedan komma hem och veta vem som var vem. Jag skulle kunna ha gjort det redan på BB. Tuva hade/har en lite större näsa, en lite större mun, lite större ögon och tydligare kinder och haka. Enya har mindre av allt och hon har dessutom inte den där lilla gropen i hakan, som Tuva har. Ni kanske inte har märkt det (svårt att se på den här bilden) men när Tuva har stängd mun, så får hon ett litet, litet veck mellan läppen och hakan.

Som förälder lär man sig sådant direkt! I alla fall som mamma. Coffe hade ju lite svårare med det där i början ;) Det råder ingen tvivel om vem som är vem och jag kan med 100% säkerhet säga att Tuva är Tuva och Enya är Enya. Några av mina läsare har tillochmed lärt sig att se skillnad, så det är inte så svårt, bara man tittar lite extra efter de där små detaljerna som skiljer dem åt.

Tuva har en tendens att alltid resa sig upp i barnstolen, medan Enya ALDRIG har gjort det. Enya morrar på ett speciellt sätt, Tuva har aldrig gjort det. Tuva dricker sin välling utan att spilla en skvätt, medan Enya häller ut vällingen i hela ansiktet och skrattar. Enya är känslig och vill ha tröst för minsta lilla medan Tuva är lite tåligare och bara vill ha tröst när det verkligen gäller, annars ska hon iväg och krypa igen. Tuva är rädd för allt som låter, Enya älskar saker som låter. Båda är dock riktiga små tjurpuppor som gärna sitter hos/klättrar på mamma hela dagarna och när de väl har börjat skrika finns det inget stopp ;)

I dag var det kalas för min älskade! Smörgåstårta, cider och gott sällskap. Tindra var på toppenhumör, Tuva och Enya svängde lite upp och ner i humöret. Men härligt ändå! Kul att se alla komma ihop och ha trevligt bara för Coffes skull. Det är fint när man älskar någon. Smörgåstårtan smakade fantastiskt gott!! Jag åt två stora bitar och nu tror jag att min mage ska spricka när som helst.

Det var även sjösättning för våran båt idag! Det dröjer inte länge innan vi kan åka ut på sjön och leva livet, hela familjen. Först ska vi bara hålla koll på båten i ett par dagar, för att se till att det inte läcker in vatten. Livet är härligt!

Förresten har det kommit in en del länkar bland kommentarerna under "paranoid-inlägget" om ni vill titta in hos en fjortonårig blivande tvillingmamma och en fjortonårig blivande TRILLINGmamma. Om det är sanning eller ej, kan jag inte svara på - men det kan nog bli kul läsning vilket som ;)

Sedan har jag även bestämt mig för att byta adress till mammabecka.se! Så då vet ni om denna adress inte skulle funka. När det blir vet jag inte, men jag kommer att meddela er ett par dagar innan eller så. Det blir alltså en mycket enklare adress att komma ihåg! MAMMABECKA.SE

Ni som läser bloggen dagligen behöver inte oroa er, ni kommer att bli informerade INNAN jag flyttar. Ni andra, lägg adressen på minnet.

Coffe gick ut och hämtade posten i morse. Jag smygkikade genom fönstret och såg honom komma med ett stort paket! Aha, någon som har skickat honom en födelsedagspresent, tänkte jag, men så var det icke! Paketet var aviserat till MIG! Mig, mig, mig! Vilken kul överraskning att få öppna paket.

Innehållet var dock inte till mig, men det var lika kul ändå. Nu undrar ni nog vad det var? Tre haklappar, två nappar designade av Dogge Doggelito och tre nappflaskor!!! Det var som julafton här hemma ;) Först för mig (som är fullkomligt galen i barn/bebissaker) och sedan igen för min Tindra, som fick öppna paketet på nytt efter att jag hade slitit upp det.

"Vi har ett par nyheter här på Bambino Mam som jag skulle vilja presentera för dig. Under 2009 byter hela Bambino-sortimentet färgskala och motiv successivt.

Först ut är 4-pack matningsskedar, plasthaklappar, och vällingflaskorna. Färgerna är klara, starka färger och motiv med stort symbolvärde.

Du får även med vår nya kollektion napp som Dogge Doggelito har designat.
Hoppas du gillar dem!

Informationen om napparna hittar du även på vår hemsida.

Med vänlig hälsning
Bambino Mam AB"

Så stod det i brevet som de skickade med. Vi tackar hjärtligast för gåvan och allting har redan testats.

Självklart bjuder jag på lite bilder, som vanligt!

INGEN fick röra de nya flaskorna ;)

Matilda Söderström, fotografen som var här, är med i en fototävling på Norrköpings Tidningar och guess what? Bilden är på Tuva och Enya när de skriker i kör, hihi. Ni får jättegärna gå in och rösta så att Matilda tar hem segern! Det skulle vara kul!

Här röstar ni!


Sedan tänkte jag på en annan sak. Jag hoppas att jag inte är för ärlig nu, men det är något jag tänker på som jag bara måste få höra era åsikter om.

Jag blev gravid med Tindra, sedan med Tuva och Enya. 17 år gammal var jag trebarnsmor. Faktiskt den enda i hela Sverige enligt folkbokföringen. Jag bloggar!

Nu finns det ytterligare två stycken som väntar tvillingar och bloggar, anonyma båda två. En femtonåring och en fjortonåring. Att en av dem är gravid med tvillingar kan jag gå med på men att båda två är det känns, för mig, helt overkligt. Det är ändå otroligt ovanligt att få tvillingar och framförallt när man är så ung.

Vad tror ni? Som sagt, jag har mer förtroende för den ena utav dem, men jag vill inte gå in på vem, i fall jag nu skulle ha fel om den andra. Eller om henne.

Ta nu inte detta som något påhopp eller elakt/avundsjukt inlägg - Det är bara jag som tänker väldigt mycket! Vill höra vad ni tänker också. Blir ni lika fundersamma som jag?

Kanske är det bara mina erfarenheter av "Elin" som spelar mig ett spratt...

Vad e det för en dag? E det en vanlig dag? Nej det e ingen vanlig dag, för det e Coffes födelsedag - HURRA HURRA HURRA!!!!!! Coffe fyller 23 år idag! Grattis på dig älskling! Tack för att du har gett mitt liv en mening. Först genom att träffa mig och sedan genom att avla fram små lillbeckor!!!!

Vad e det för en dag? E det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det e Beccas födelsedag - HURRA HURRA HURRA!!!!!! Min vän, Becca, fyller 19 år idag! GRATTIS MIN UNDERBARA VÄN!!! Hoppas att du har haft en fantastisk dag!

Jag blir tokig på mig själv! Det bara försvinner saker hela tiden! Idag tappade Tuva sin ena socka och vi hittade den inte igen och sedan tappade hon sin mössa! Mössan återfanns som tur är, dock efter att jag hade åkte hem med barnen. SOCKAN!! Vart är du? På Ica? I sjön? På utomlandsresa? På disko med alla andra saker jag tappat? Tell me...

Jag vart så himla sugen på att åka buss med den nya vagnen, så det var precis vad vi gjorde idag! Vi gick ner en timme tidigt och träffade Michaela som också skulle åka buss med sin dotter. Vi köpte grillad kyckling och satte oss i centrumet och smaskade ohämmat i oss den med våra bara händer.... och mun... Det var trevligt att träffa Michaela lite, det var så länge sedan nu.

Sedan tog vi bussen "hem" (de är hundvakt hos Andrinas syster) till Andrina och Basse. Vi gick och handlade, sedan in på en hamburgerrestaurang där jag lånade micron (och köpte en läsk för att inte skämmas), barnen fick mat och sedan traskade vi vidare mot "Andrinas hem". Vi tänkte grilla, men tiden gick och vi hade annat för oss, så tillslut stektes köttet på pannan i stället. Det vart fläskfilé, kroketter och Andrinas goda vitlökssås! Tack vännen för den goda maten!!

Tindra är jätteöverbeskyddande mot sina systrar. När Basse kom fram och slog (väldigt löst) på Tuva, kom Tindra fram och knuffade undan honom och så kramade hon Tuva och sa "Kooom, kooom!" med en väldigt mjuk och kärleksfull röst! Där kan vi snacka stolthet hos en förälder!!

Vi hade lika kul som alltid men tillslut var det dags att åka hem igen! Vagnen är såååå enkel att få in på bussen! Inte alls trångt att komma in. JIPPIIII! :-) Tuva och Enya somnade, Tindra satt och pratade om traktorer hela vägen! Hon ÄLSKAR traktorer, bilar, mopeder och allt annat med en motor i.

Vi fick tillochmed åka gratis! Jag gick fram med mitt busskort och sa "En ungdom till G***m" och han sa att det bara var att sätta mig.
- Va? Får jag åka gratis?? sa jag.
- Ja!
- Åh! Tack snälla, snälla du! TACK! svarade jag.
Sen gick jag tillbaks och satte mig och började fundera på om det hade blivit en liten överreaktion från min sida. Lät jag för lycklig? Haha! Men jag VAR ju glad, då ska jag ju visa det också! Eller?

Nu ska jag vänta på att min födelsedagsälskling ska komma hem från jobbet! Firar honom gör vi i morgon!

Basse-sötnos!


Tindra snor hela tiden Basses nappar!


Tindra vart på goshumör och flög på Enya!!
Det ser ut som hon trycker in Enyas öga, men det gör hon inte! Enya var superglad!


Vi hade inga barnstolar, så de fick sitta i vagnen och äta!


Fina Bina!

Tuva

Gick upp i morse med ett relativt bra humör och pratade hela morgonen om min vagn. Rätt som det var sa Coffe "Nu kommer din vagn!" och jag sprang ut i trädgården för att skriva på papprena. Jippi! Glädjeskutt så det heter duga! Coffe satte fast hjulen åt mig och fixade lite med vagnen medan jag var inne med barnen och när Tuva och Enya somnade tog jag med mig Tindra på en liten provtur utanför trädgården. Hon trivdes bra i vagnen!

Den är underbar att köra! Jag behöver inte längre lyfta på vagnen för att svänga, tack vare de svängbara framhjulen. Jag testade att åka på grus, gräsmatta och över trösklar - den gick finfint överallt!! I am so happy! Jag älskar vagnen!

Efter provturen gick vi in för att börja med middagen. Tuva och Enya vaknade och var väl inte på särskilt bra humör. De var arga och ingenting passade damerna. Efter middag och besök från grannflickan och hennes kompis, gick vi ut på promenad igen!

Tuva och Enya såg ut att ha det riktigt skönt där i! De myste och somnade efter bara 10 min i vagnen. Tilläggas ska att de aldrig brukar somna i vagnen om jag inte åker buss med dem. Dessutom hade de nyligen sovit och har som vana att bara sova en gång under dagen. Det kan inte betyda något annat än att det är en supervagn ;-)

Jag tyckte dock att vagnen såg lika stor ut som våran gamla vagn, så jag blev orolig för att inte komma in på bussen med den nya heller. Jag mätte och anledningen till att jag trodde det var förmodligen för att handtagen är lika breda (70cm), hjulen däremot - de är betydligt smalare. Det skiljer hela 9cm!! Alltså är våran nya vagn bättre eftersom hjulen är lika breda som handtaget medan det på den andra vagnen är 9cm bredare nedantill.

Jag kommer gå och längta till nästa torsdag hela tiden. Det är nämligen då jag ska åka buss för första gången med barnens nya vagn. Vi ska till busfabriken! Om inte någon ställer upp och är barnvakt åt Tuva och Enya medan jag åker dit med Tindra, förstås. Det kan bli lite (eller väldigt) svårt att klättra med barnen annars. Ett barn under varsin arm, en vild 2-åring som ska klättra på alla möjliga läskiga ställen och en mamma som är så hönsig att hon snart värper ägg. Det går nog bra *intalar mig själv*

Tillbaks till det där med vagnen! Det funkar suveränt med ståbrädan på. Tindra kan stå samt sitta (med fotstöd och handtag), det enda kruxet är att hon inte ser särskilt mycket om hon står vänd åt rätt håll (vilket hon inte gjorde idag).

JAG VILL ÅKA BUSS! Kanske borde ta mig en liten tur till Andrina nu till helgen.... Tror jag har lite extra pengar kvar på busskortet och de finns ju faktiskt där för att användas..

Bästa vagnen!


Tindra i sin fina regnkappa!


Tuva


Enya


Enya

Vädret var riktigt kasst idag! Regn och trist! Själv blir jag så extremt deppig av dåligt väder, men det brukar oftast bli bättre av att komma ut lite. Efter middag och den regelbundna städningen, tog jag med mig flickorna och gick ut. Det gick inte att leka i gräset eftersom det var så blött, så jag tog fram (den feta och tunga) vagnen och flickorna fick sitta där en stund. Det vart lite långrandigt att bara ha flickorna i vagnen medan Tindra lekte i trädgården, så vi bestämde oss för att gå en liten promenad.

Grannflickan och hennes kompis ville följa med. De hjälptes åt att köra vagnen och jag fick knappt röra vid den, förutom i backarna där det kunde bli otroligt tung ibland. Vi gick till en lekpark och barnen gungade och åkte rutschkana. Det var blött och kladdigt, men vad är det man säger? Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder ;)

Vi lekte och hade roligt en stund, tills det var dags att gå hem och äta. Tindra vägrade gå hem! Hon ville stanna kvar och leka ännu mer. Jag försökte få med henne flera gånger utan att spräcka hennes underbara humör. Tillslut kom jag på att vi kunde laga lite "pizza" (varma mackor med ost, tomat, lök och tacosås) till mellis och jag lockade hem henne med hjälp av det! På vägen hem sjöng vi "Nu ska vi äta pizza, nu ska vi äta pizza, pizza pizza pizza" och hon skrattade och längtade hem hela vägen.

Efter pizzaätandet lekte vi lite och sedan var det dags för kvällsmat och tandborstning. Flickorna sover oroligt och har gjort det de senaste nätterna. De vaknar flera gånger under kvällen/natten och vill gosa med mig innan de kan somna om igen, alla vid olika tillfällen dessutom. I natt hoppas jag på lite bättre sömn, både för mig och mina tjejer! :-)

Tuvis tycker om när det går superfort, fram och tillbaks.


Enya tycker om när man tar tag i hennes fötter och låtsas äta upp dem.


Tindra busar runt!

Tindra var gul och somrig idag! Sötnosan!

Efter middag och städning (som tyvärr inte gav resultat), så var det badtajm för flickorna! Dagens badning var lite speciell. Det var nämligen första gången sedan Tindra blev storasyster, som hon kunde bada TILLSAMMANS med sina systrar. Badbaljan är dessvärre alldeles för liten för att rymma alla tre samtidigt, så jag satte först ner Tindra och Tuva och efter ca. 20min badning var det Enyas tur att bada med Tindra.

Som vanligt var Tuva mycket vildare i badet och plaskade för allt vad hon hade, medan Enya tog det lite lugnare och petade försiktigt mot vattenytan. Tindra tyckte att det var jätteroligt, likaså hennes systrar. Själv tyckte jag också att det var jättekul att se mina barn leka så mysigt tillsammans.

Efter badet (som tog ganska lång tid eftersom jag var tvungen att fylla på vattnet upprepade gånger) gick vi ut i trädgården för att få en nypa frisk luft. Vi höll på att bli tokiga av att gå inne, hela familjen. Tuva och Enya satte genast igång med att stoppa jord från våra rabatter i munnen. Mums!

Vi gick mot baksidan och Tindra gungade lite medan jag underhöll Enya och Tuva. Efter en liten stund kom våran granne, Annika, ut och frågade om jag var sugen på kaffe. Självklart svarade jag JA och hon kom in på våran trädgård med en filt, lite leksaker, kakor, en glass till Tindra och en termos med varm och god kaffe till oss.

Vi fikade och pratade lite och Annikas dotter kom sedan och hämtade Tindra och tog med sig henne in till sin egen trädgård för att hoppa lite på deras studsmatta.

Det var väldigt kul att få lite sällskap, såhär mitt i veckan. Tack för kaffet och pratstunden :-)